Operation Al-Aqsa-översvämningen den 7 oktober 2023 var inte en isolerad händelse från de revolutionära handlingarna hos de arabiska och internationella nationella befrielse­rörelserna, utan den kom snarare inom ramen för den naturliga och legitima handlingen av motstånd mot de invaderande ockupanterna, vilket garanteras av internationell rätt och lagstiftning.

De ockuperade folken har använt sig av motstånd i alla dess former, inklusive väpnat motstånd, som en väg till befrielse och frigörelse från ockupationen. Överallt där det finns ockupation finns det motstånd som en grundläggande rättighet som garanteras enligt internationell rätt.

Genèvekonventionerna från 1994 bekräftar att folkens kamp för sin rätt till självbestämmande och självständighet är en legitim kamp som fullt ut överensstämmer med principerna i internationell rätt, och att varje försök att undertrycka den väpnade kampen utgör en kränkning av FN-stadgan, Deklarationen om principerna för internationell rätt och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Motståndets etik

Under slaget vid Al-Aqsa-flooden dokumenterade det palestinska motståndet genom videoklipp som de publicerade, där de visade motståndsmännens humana och etiska behandling av barn och kvinnor under deras stormning av bosättningarna i Gazaomgivningen.

Under de dagar som det pågående utrotningskriget har pågått har motståndsrörelsen lyckats hålla fiendens fångar vid god hälsa trots de svåra säkerhetskomplikationerna, och inte ett enda fall av övergrepp mot ockupationens fångar har registrerats, samtidigt som ockupationen har utsatt palestinska fångar för de mest avskyvärda formerna av tortyr, mord och påtvingade försvinnanden, i flagrant strid med bestämmelserna i Genèvekonventionen om krigsfångar.

Motståndsrörelsens lag under Al-Aqsa-floodens operation grundades på en moralisk princip och en grundläggande juridisk rättighet att göra motstånd mot ockupationen som en moralisk, nationell och juridisk nödvändighet som garanteras av internationell rätt, vid en tidpunkt då den sionistiska enheten tillgrep motstånd mot och bristande respekt för internationell rätt i flagrant brott mot alla internationella normer och lagar.

Brott mot lagen och riktande av attacker mot civila

Under slaget vid Al-Aqsa-översvämningen begick den sionistiska enheten omfattande massakrer och ett utrotningskrig som inkluderade etnisk rensning, systematisk svält och total förstörelse av anläggningar och infrastruktur i Gazaremsan, i strid med och ett uppenbart brott mot internationella normer och lagar.

I ett uppenbart brott mot internationell rätt och för att utöva påtryckningar på det palestinska motståndet har den sionistiska enheten under sitt pågående brutala krig mot Gazaremsan tagit till att angripa civila utan försvar.

I ett grovt brott mot alla konventioner och internationell rätt, och sedan undertecknandet av eldupphöret den 11 oktober 2025, har det totala antalet martyrer uppgått till 1 402, och 4 881 personer har skadats, enligt statistik från hälsoministeriet i Gazaremsan.

Enligt statistik från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) är mer än 70 % av offren för utrotningskriget mot Gaza kvinnor och barn, vilket är ett tydligt materiellt bevis på ockupationens brott mot reglerna i internationell humanitär rätt.

Enligt samma rapport tyder den höga andelen civila offer i den sionistiska aggressionen och den omfattande förstörelsen av byggnader och bostadshus på att den styrka som användes var oproportionerlig i förhållande till de påstådda militära målen, och att det faktiska syftet med aggressionen var att orsaka kollektivt trauma och terrorisera befolkningen; vilket strider mot artikel 522 i protokollet som förbjuder användning av fruktansvärt våld mot civilbefolkningen.

Enligt OCHA utgör det stora antalet civila offer ett bevis på bristande proportionalitet i användningen av våld, vilket är en grundläggande princip i internationell humanitär rätt.

Regeringens informationskontor i Gaza uppgav att utrotningskriget i Gazaremsan har resulterat i mer än 63 000 martyrer och 160 000 skadade.

Förstörelse av infrastruktur

Under den ockupationsaggressions som pågår än i dag har den kriminella fienden tillgripit förstörelse av byggnader, anläggningar, bostadshus och infrastruktur som sjukhus, skolor, moskéer, kyrkor, bagerier och fabriker, i ett försök att kväva alla former av liv i Gaza, vilket tjänar målet att tvångsförflytta palestinierna.

Enligt en rapport från den 11 mars 2024 har cirka 436 000 bostäder i Gazaremsan, vilket motsvarar 92 % av bostäderna, förstörts helt eller skadats allvarligt.

Svält som vapen

I ett brott som saknar motstycke i modern historia har den sionistiska ockupationen tillgripit en systematisk politik av svält och belägring mot vårt folk i Gazaremsan, och använt svält som ett vapen för att bryta vårt folks vilja och uthållighet samt dess tappra motstånd.

I augusti 2025 tillkännagav FN, genom sitt internationella organ som ansvarar för att övervaka hungern globalt, en utbredd hungersnöd i Gazaremsan.

Att avsiktligt svälta ut civila genom att "beröva dem de grundläggande förutsättningarna för deras överlevnad, inklusive avsiktligt hindrande av hjälpleveranser", utgör ett krigsbrott enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

Den 25 juli 2025 meddelade Gazas statliga informationskontor att antalet dödsfall till följd av hungersnöd och undernäring i Gazaremsan hade stigit till 122 martyrer, däribland 83 barn, i ett fruktansvärt brott av svält som begåtts av ockupationen mot mer än 2,4 miljoner människor som är instängda och svältande i Gazaremsan.

Tvångsförflyttning och fördrivning

I ett försök att fördriva vårt palestinska folk tillgrep ockupationen en politik för att evakuera kvarter och bostadsområden. Evakueringsordrarna var inget annat än ett medel för att rättfärdiga fördrivningar, landroff och en påtvingad demografisk förändring i Gazaremsan, vilket strider mot andan och bestämmelserna i internationell humanitär rätt.

Den 13 oktober 2023 utfärdade ockupationsmakten order om att evakuera hela norra Gazaremsan, vilket åtföljdes av luft- och markbombningar och omfattande förstörelse av egendom, samt gripanden av ett antal civila och splittring av familjemedlemmar, och lämnade dem utan tak över huvudet eller garantier för hälsa och mat i områden där de mest grundläggande förutsättningarna för ett mänskligt liv inte fanns, vilket utgör en uppenbar överträdelse och ett grovt brott mot alla internationella normer och lagar.

Vårt folks budskap och dess motstånd idag är att varhelst ockupationen finns på vår mark finns motståndet. Motståndet i alla dess former är det praktiska svaret för att fördriva ockupationen och återta den stulna marken till dess rättmätiga ägare, en rättighet som garanteras av alla internationella lagar och konventioner.